Trumpistiska tag i Raseborgs budgetdebatt

Fullmäktigemötet 12.12 bjöd på livlig debatt, med budgetbeslut och en remiss av skolinitiativet. Under året 2016 har det arbetats hårt på att förbättra ekonomin, hela organisationen med stadsdirektör Simola i spetsen, på uppdrag av fullmäktige. Det har gett resultat.

Redan för året 2016 visar nu prognosen på ett nära nollresultat, vilket är en otrolig förbättring på kort tid. 2014 gjorde vi ett minus på 4 miljoner och 2015 ännu 2,6 miljoner. I den nya budgeten 2017 har kostnaderna sänkts med hela 6,2 miljoner jämfört med resultatet 2015. Det går åt rätt håll nu.

Inbesparingar

Under året har man börjat utflyttningen från fixhuset. Det genererar redan nästa år en inbesparing på 500 000 euro. Personalkostnaderna minskar med 2,7 miljoner euro; detta är ett resultat dels av konkurrenskraftspaketet (minskad semesterpeng och lönebikostnader 1,6 milj) och Raseborg 2020-processen (1 milj). Under 2014-2016 har vi minskat 150 årsverken i Raseborg. Under den nya ekonomiplaneperioden ingår en ytterligare minskning av 56 årsverken. Överlag behöver man nu fortsätta med hård budgetdisciplin för att ramarna ska hålla under planeperioden.

Reformer, inkomster och näringslivspolitik

Tyvärr ser ändå stadens inkomster ut att minska. Man beräknar att konkurrenskraftspaketet minskar skatteintäkterna i kommunerna med 1,6 %, så också i Raseborg. Vi skulle vara i behov av bättre inkomster och resultat både på grund av att vi behöver beta av våra skulder, men också så att vi inte förlorat all vår förmåga att investera. För att se till att skatteintäkterna utvecklas i en bättre riktning, behöver vi satsningar på näringslivspolitiken: då det går bra för våra företag, får vi fler arbetsplatser, kanske till och med inflyttning, nybyggen och bättre skattebas. Utbyggnad av Horsbäck industriområde är en sån åtgärd. Uppstartande av den nya utvecklingsavdelningen i staden en annan viktig åtgärd och inte minst att vi måste se över arbetsfördelningen mellan Novago och staden Raseborg. Vi ämnar fördjupa samarbetet med Hangö, och ett alldeles speciellt viktigt projekt är jobbet för fiberkabeln mellan Tyskland och Finland och att kabeländan kan tas iland i på Hangö udd. En liten detalj, som är positiv för ungdomar fyllda 16 år, är att vi fortsätter med sommarjobbsedlarna så att man kan få ett sommarjobb på föreningar, församlingar och företag.

Också de statliga reformerna påverkar stadens inkomster, som tidigare nämnt. Den allra största reformen kommer att vara sote- och landskapsreformen, som inte ännu torde påverka budgeten 2017. Däremot nog 2018, till och med hälften av vår budget! Här måste vi vara allert under 2017 när hela den reformen ska beredas och realiseras.

Investeringar

Vi har på tok för liten investeringsförmåga i staden. Våra byggnader förfaller och vägarna skulle behöva underhållsresurser. De goda nyheterna är att vi trots allt ändå kan investera i bl.a. Dagis i Karis, sprinklers som förbättrar brandskyddet i Hagahemmet, storprojektet Bromarv skärgårdshamn (vars plan bygger på stor extern finansiering), ishallens räddningsoperation och många barn blir säkert glada att höra att en renovering av Simmis är under planering. Vad ishallen beträffar, är det positivt att det ser ut att finnas privata investerare som vill gå in med lika stor andel som staden, men samtidigt måste man bli bättre på att sköta ekonomin i hallbolaget. Staden har en representant i styrelsen, och vi kan kräva bättre ekonomisk skötsel.

Kritiken och budgetbehandlingen

Kritik mot att den kommunala servicen minskar och försämras leder till sämre utvecklingsmöjligheter framfördes under mötet. Bl.s. Samlingspartiet ville fortsätta som förr med alla tjänster och enheter och förespråkade utöver det satsningar på utveckling. Det hela skulle finansieras genom att minska 3 miljoner från personalkostnaderna, vilket var fullständigt orealistiskt. Vi har redan effektiverat 150 årsverken 2014-2015 och ramen innehåller redan en minskning på 56. Vem ska bli kvar och göra jobbet? Tyvärr kom det fram en hel del argumentation under fullmäktigemötet från Samlingspartiets håll som liknade Trumpkampanjens, egna, fabricerade ”fakta”. Man måste ta ansvar för vad man framför i fullmäktigesalen.

Det skulle också ju innebära att vi hade de gamla minusbudgetarna kvar och ytterligare låna mera pengar för att investera i utveckling. I längden leder den stigen till en kommunal konkurs. Här tror jag att vi nu är på en riktigt god väg med att sätta vår budget i skick; kan vi visa på en balanserad framtid som på sikt inte innehåller en av Finlands högsta skatteprocenter, tror jag att det också blir attraktivt att flytta in, bo och verks som företag och företagare i Raseborg.

Skolfrågan

Som väntat väckte medborgarinitiativet känslor under mötet. I sig var det en fin sak att så många Raseborgare samlat sig kring frågan om skolpolitiken. Personerna bakom initiativet hade gjort ett stort och omfattande jobb. Jag tolkar initiativet som att man upplever skolorna och utbildningens kvalitet som mycket viktig i vår stad.  Jag har hela tiden hållit framme just detta, att vi måste jobba för att alla barn i Raseborg får en trygg och bra skolgång.

Själv har jag försökt bena ut fakta bland en massa åsikter och vinklad information, och kom för egen del att understöda remissförslaget som sfp-gruppen lade fram. Ett stort problem under processen har varit de många åsikterna, spekulationerna och uppskattningarna som presenterats som fakta. Som jag sade under budgetdebatten, det är farligt att fabricera egna fakta och ge sken av att det går att spara på ”byrokrati” utan adress, som samlingspartiet föreslog, understödda av populistpartiet sannfinnländarna.

Slutligen hittade jag ändå några poänger varför vi kunde och borde remittera initiativet:

1. 2017 kommer vi oberoende att ytterligare tvingas effektivera skolnätet och man kan se på detta i samband med den utredningen, som en helhet

2. En remittering ändrar inte de beslut vi fattat tidigare och därmed öppnar vi heller inte det sparpaketet eller minskar de positiva ekonomiska effekterna av det sommarens beslut

3. Investeringskonsekvenserna av besluten bör vara klara, d.v.s. vilka investeringar behövs göras, eftersom vår investeringsförmåga har avsevärt försämrats de senaste åren bör rätt prioriteringar  göras under lämplig tidsperiod

Därmed röstade jag för remiss, och ärendet sänds nu tillbaka till stadsstyrelsen som sannolikt låter bildningsnämnden ta initiativet som en del av den nya skolnätsundersökningen som utförs under 2017, förhoppningsvis i snabb takt.

Standard

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.