Vem vill vara kommunalpolitiker?

Vi behöver färre politiker i beslutsfattandet och fler människor direkt från vardagen. I kommunalpolitiken är vi ju alla lyckligtvis amatörer och vi jobbar med politiken på vår fritid. Det gör också att kandidaterna åtminstone borde ha förutsättningar för att känna till den vardagliga verkligheten i kommunens daghem, skolor, äldrevård, gatuservice, byggnadsordning, planeläggning eller problematiken kring enskilda vägar. Kommunen behöver hela den här verklighetens ambassadörer i kommunfullmäktige.

Ja, vem vill egentligen bli kallad politiker? I dagens radio Vega Västnylands morgon diskuterades det kommunala beslutsfattandet, hur man litar eller inte litar på politiker och vad det krävs av en beslutsfattare.

Själv har jag aldrig riktigt känt mig bekväm under etiketten politiker. Jag har alltid sett mig själv mer som en samhällsbyggare, en person som vill jobba för ett tryggt och trivsamt, fungerande närsamhälle och bygga en positiv framtid för vår kommun. Det i sin tur har lett till att jag deltagit i kommunal- och rikspolitiken under de senaste dryga tio åren. Men i sig finns det för mig inget självändamål i att uppfattas som politiker. Jag har också andra spår i livet som är viktiga och som jag också tror skapar djup i det kommunala beslutsfattandet. Familjelivet, pappa för fyra barn, jobbet som utvecklare, föreningsverksamhet, församling, mitt engagemang för biståndsorganisationer. För att inte tala om idrotten och hälsomotionen; simma, cykla, löpa, skida, tävla.

Jag vågar ändå påstå att åren i politiken har gett mig den erfarenhet som krävs för att veta hur vi behöver gå vidare i vårt Raseborg rent politiskt. Vi behöver färre politiker i beslutsfattandet och fler människor direkt från vardagen. I kommunalpolitiken är vi ju alla lyckligtvis amatörer och vi jobbar med politiken på vår fritid. Det gör också att kandidaterna åtminstone borde ha förutsättningar för att känna till den vardagliga verkligheten i kommunens daghem, skolor, äldrevård, gatuservice, byggnadsordning, planeläggning eller problematiken kring enskilda vägar. Kommunen behöver hela den här verklighetens ambassadörer i kommunfullmäktige.

Staden Raseborg är ändå i stort behov av politiskt ledarskap. De två första perioderna i Raseborg har inte varit lätta. Det som politiken i Raseborg nu behöver är bättre koordination i partierna och mellan partierna. Det innebär inte att man behöver ha samma åsikt, tvärtom. Men med en bättre och aktivare dialog och förhandlingsaktivitet skulle fler stora projekt kunna ros i hamn åtminstone lite snabbare och smidigare än vad vi sett under det senaste året.

Som invald i fullmäktige under nästa period i Raseborg vill jag jobba på bättre politiskt ledarskap, bättre och öppen kommunikation, dialog för bättre beslutsfattande.

Demokrati tar alltid i viss mån tid och kräver diskussion. I den bemärkelsen är inte debatten i Raseborg i sig ett problem. Men en allt mer synlig Donald Trump-agenda i Raseborgsfullmäktige har också visat sig på sista tiden. Den hoppas jag vi kan undvika, åtminstone bland Raseborgs seriösa verklighetens ambassadörer.

Slutligen, jag tror att väldigt få vill vara eller bli kommunalpolitiker. Desto attraktivare borde möjligheten till att delta i vårt samhällsbygge i Raseborg vara, som en ambassadör för vardagen i närsamhället. Det kan man göra antingen genom att själv ställa upp som kandidat i valet, eller också gå med i valrörelsen, rekommendera din kandidat och viktigast av allt, rösta.

Standard

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.