Sitä saa, mitä tilaa

Efter dag 2 med regeringskris ser vi en ny grupp som kapade den verkliga makten av Sannfinländarna. Gruppens skiljer sig inte nämnvärt ideologiskt sett från Halla-Aho. För Centern och Samlingspartiet passar läget perfekt. Låt oss ta en analys på hur det hela utfallit efter dag 2 med regeringskris i Finland.

Uppenbarligen fanns det en aning om att en hel del sannfinländska riksdagsledamöter skulle lämna partiet. 101-scenariot, som sannolikt var Sipiläs och Orpos första alternativ, valdes i och med att man räknade med en viss anslutning av sannfinländska riksdagsledamöter till Centern och Samlingspartiet. Soinis listiga reservplan som gick ut på att garantera honom själv två år till som utrikesminister kände sannolikt väldigt få till, förrän den verkställdes och realiserades idag, inte ens den nya gruppens ordförande, på basen av det känslosamma deklarationen av den nya gruppens formande. Just därför placerades Simon Elo i spetsen, eftersom han var oinvigd, kan han på ett genuint och ärligt sätt föra den nya gruppens talan. Det kan t.ex. inte Sampo Terho åtminstone ännu, vilket sågs på tisdagkvällens presskonferens tillsammans med Sipilä och Orpo, när han vägrade svara på vad det nu var för skillnad mellan honom och Jussi Halla-Aho.

Låt oss spekulera lite i de politiska motiven för Uusi Vaihtoehto (UV) – gruppen och regeringskumpanderna Sipilä och Orpo. Lättast har Sipilä och Orpo det. Utan tvivel hade Sipilä bett om avsked för in regering om inte UV-gruppen hade formats. Hade han bett om avsked, hade han varit tvungen att inleda rätt svåra regeringsförhandlingar med Sfp och Kd efter att resten av riksdagspartierna redan tagit ställning för nyval.

Sfp och Kd hade haft en ganska stark position i dessa förhandlingar. Eftersom Sipilä i en händelse av nyval sannolikt hade förlorat Centerns absoluta spetsprojekt, landskapsreformen, och maktpositionen i dem, var Sipiläs absolut sista utväg nyval. Därför hade man varit tvungen att ge en hel del eftergifter i förhandlingarna. I frågan om Finlands tvåspråkighet hade det visserligen varit rätt så lätt att sälja ut de gamla Sannfinländska skrivningarna i regeringsprogrammet.

Av den orsaken kom den nya UV-gruppen som en gåva från ovan till Sipilä. Om Sipilä och Orpo dagen före försökte mana fram en sprucken Sannfinländsk grupp, så lyckades man perfekt. Den nya UV-gruppen är en perfekt partner i regeringssamarbetet för Sipilä och Orpo, och här är varför.

UV-gruppen är en extremt försvagad riksdagsgrupp jämfört med den gamla Sannfinländska, ja den är näst intill politiskt handlingsförlamad i den nygamla regeringskoalitionen. För det första: motivet till att bilda gruppen är att man absolut och desperat vill stanna i regeringen och bevara ministerposterna. UV-grupppen leds i praktiken av Timo Soini, som drivs av en extrem motivation att stanna kvar som minister. Därför drevs Sampo Terho fram som kronprins och de övriga ministrarna i Soinis kabinett hejade på. Efter totalövertagandet från Halla-Aho och hans allierade på partimötet realiserades ändå ministergruppens värsta mardröm. Halla-Aho ämnade helt tydligt sända samtliga till läktarposition med Soini i spetsen. Sampo Terhos stödtrupp hade varit för liten och inte arbetat tillräckligt hårt (Halla-Ahos stödtrupp hade ringt tusentals samtal före mötet), man hade förlitat sig på att ministerposten hade gett tillräcklig synlighet. Man hade dock gjort en politisk missberäkning då man inte hade kunnat förutse elitismens negativa effekt då man utnämnde kronprinsen till minister, vilket ökade Halla-Ahos understöd.

Därför måste Soini och hans några få ministerkolleger som var invigda i reservplanen agera, och snabbt. Att förlora makten, ministerposten och sitt ansikte var inte ett alternativ. Då återstod att göra en egen maktkupp, efter att partiets makt kapats av ett gäng nationalister. Den kunde man endast göra där man hade makt kvar, nämligen i riksdagen, vilket passade bra eftersom det samtidigt kunde garantera fortsatt makt i regeringen. Kuppen lyckades perfekt och efter en hel del smusslande steg 21 ledamöter upp och vandrade ut från Halla-Ahos första riksdagsgruppmöte och bildade grupp UV.

Nu gällde det då att snabbt ringa statsministern för att sätta stopp för regeringens avgång, och även här lyckades man bra. Som sagt passar det bra för Sipilä och Orpo att regera vidare med en nästan viljelös (läs: programlös och utan politisk referensgrupp, partistyrelser och utskott eller fältorganisation för den delen) grupp UV, vars enda mål är att stanna vid makten. Eftersom grupp UV inte har något parti och det åtminstone under den här regeringsperioden inte finns någon återvändo eller alternativ som skulle innebära något annat än att förpassas till den politiska läktaren, har grupp UV inget alternativ kvar än att stöda regeringen i vått och torrt. Lösgör man sig av nu från regeringen innan perioden är slut, har Sipilä och Orpo ännu ett alternativ, att förhandla med Sfp och Kd. Det främsta motivet som är kvar för grupp UV är alltså personlig agenda. Sipilä har för tillfället trumf på hand.

Men låt oss ta en titt på den personliga agendan. På vilket sätt skiljer sig UV-gruppen till Halla-Ahos Sannfinländare?

Dess nye ministerledare Sampo Terho har själv sagt att han inte nämvärt skiljer sig från Halla-Aho, då det gäller politik. Han har varit ledare för finskhetsförbundet, sagt att han vill ha folkomröstning om utträde ur EU och i sin ungdom skrivit mer eller mindre rasistiska tidningsartiklar. Halla-Aho å sin sida har påpekat samma sak. Terho blev mycket besvärad och vägrade svara, då han ombads besvara hur han skiljer sig från Halla-Aho under sin första presskonferens som trio-minister. Sanningen är här att det inte finns någon politisk skillnad, vilket å sin sida bevisar att motivet bakom kuppen var att fortsätta som ledare. Terho kunde inte sluta le då han stod som vinnare tillsammans med Sipilä och Orpo på tisdagkvällens trio-presskonferens. Orpo och Sipilä hade heller inga trovärdiga svar på vilken skillnad det nu skulle vara på Terho och Halla-Aho. Det kastar en skugga över de i och för sig fina uttalanden om människovärde och västerländska värderingar som duon betonade för under 24 timmar sen.

Försvarsminister Niinistö har en bakgrund i, visserligen på 90-talet, i en nationalistisk organisation, Kansallinen kulttuuririntama, som bl.a. gav ut tidningen Valkoinen Suomi. Han är även f.d. Suomalaisuuden liittos ordförande, vars målsättning är att göra Finland enspråkigt, samma organisation som numera leds av Terho.

Den nya gruppledaren, Simon Elo, är visserligen en pragmatisk och idealistisk typ, men även han extremt invandrarkritisk, motsätter sig Finlands tvåspråkighet och ser gärna ett utträde ur både EU och euron.

Vesa-Matti Saarakkala var extremt kritisk till regeringsprogrammets invandringspolitik, euro- och EU-politik och motsatte sig att Sannfinländarna skulle vara med och godkänna programmet, då det begav sig för två år sen.

Hanna Mäntylä har profilerat sig som minister i frågor där man utreder kostnader kring invandring i syfte att sänka nivån på invandrares socialskydd.

Pentti Oinonen som är känd för sina ”hund”-kommentarer i debatten om äktenskapslagen (utan att gå in på detaljer).

Martti Mölsä ansåg i riksdagsvalet 2015 att man kan spara 2 miljarder genom att stoppa invandringen och sluta betala ut biståndsmedel.

Visst finns det mer moderata krafter i den nya gruppen också, så som Arja Juvonen, som försökte bli viceordförande med ett brett, allmänpolitiskt program. Men även hon presenterar stolt på sina hemsidor, att man lyckats med i att försvåra invandringen t.ex. i form av svårare vilkor för för familjeåterförening. Hon ser det också som en politisk vinst att man skurit ner biståndet rejält (raju leikkaus).

Så återstår alltså frågan till Orpo och Sipilä: hur var det med de västerländskap värderingarna, som var så viktiga igår. Den nya gruppen har inte nämnvärt tagit avstånd till kuppmakarnas ideologi. Det som alltså är annorlunda idag än före veckoslutet, är att UV-gruppen totalt förlorade sin maktposition i partiet. Det har också bl.a. gjorts gällande att Halla-Aho ”förstör Soinis arv och det Soini byggt upp”. Även detta är en feltolkning. Det resultat vi ser idag i Halla-Ahos Sannfinländare är ett direkt resultat av Soinis verksamhet de senaste 20 åren. Han har inte tagit avstånd och inte stoppat utvecklingen. Detta är Soinis arv. Sitä saa, mitä tilaa. Man fick tyvärr det man beställde, när man lekte med populism och flörtade med rasism i 20 år. Vitsi, vitsi, minns ni?

Det ser tyvärr ut som om den pragmatiska linjen ändå vunnit över värderingspratet och nu är läget gynnsamt för Centern och Samlingspartiet. Den nya UV-gruppen får vara med och regera, fortsätta åka audi och planera för nästa politiska drag. Huvudintresset för den nya UV-gruppen är inte mera Finlands framtid, utan hur den nu ska bygga sin egen framtid. Nästa riksdagsval kommer om bara 1,5 år och då blir det svårt att verka utan partiorganisation, utan valarbetare eller den personal man vant sig vid att sköter kampanjerna. Däremot saknar rörelsen inte pengar: Timo Soini tillsammans med Raimo Vistbacka kontrollerar den stiftelse som sitter på Sannfinländarnas pengar, som äger bl.a. partikansliet. Redan idag uttalade sig Vistbacka om att man gott kan tänka sig dela ut valfinansiering till UV-gruppens kandidater.

Så det hela rullar vidare efter en stor politisk manöver, ett sällan skådat spektakel i finsk politisk historia.

För egen del hade jag hoppats på att Sipilä och Orpo menade vad de sade med att högakta människovärde och västerländska värderingar. Det hade varit gott att få omförhandla regeringsprogrammet på en par punkter och vi hade klarat oss bra utan Suomalaisuuden Liitto:s nuvarande och tidigare ordförande i regeringen, vars målsättning är att på sikt göra Finland enspråkigt, finskt.

Standard

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.