Hållbart skogsbruk exportvara från Finland

Onsdagens (13.9.2017) omröstning i europaralamentet utgjorde en seger för det nordiska skogsbruket. MEP Nils Torvalds förslag vann över beredningen, som skulle på ett dramatiskt sätt ha reducerat Sveriges och Finlands möjligheter att använda sig av sin skog. Omröstningen utgjorde slutet på en lång diskussion i EU hur skogen och skogsbruket ska räknas i koldioxidutsläppsberäkningarna då man beräknar utsläppsrätter. Beredningen förslag skulle inneburit en ofördelaktig beräkningsgrund.

Yle har gjort en bra kortfilm om vad det är frågan om. Kolla in bakgrunden på en minut här.

Efter omröstningen var miljöorganisationerna snabba att döma ut resultatet. Man vill få det att se ut som att omröstningen stod mellan skogsskövling eller skyddandet av en skogsmiljö för våra framtida generationer. Suomen luonnonsuojeluliitto må stå för den bästa propagandan här.

Om man då ändå kollar lite vad det var frågan om och hur det ser ut ur ett Finländskt perspektiv i förhållande till Europa så var upplägget ganska intressant.

Utsläppsberäkningarna och utsläppshandeln fungerar och vi ska naturligtvis jobba för ett bättre klimat. Beräkningen är ändå ganska teoretisk och det hela står och faller på jämförelseparametrar. I kommissionens eu-beredning var utgångsläget för jämförelsetalet är ett medeltal på skogsavverkningarna mellan åren 1990 – 2009. Miljöutskottet i sin tur föreslog 2000-2012. Idén var att om avverkningarna överstiger medelvärdet ses det som utsläpp, om det underskrider medelvärdet ses det som deponering av koldioxid.

Det tokiga med förslagen var ju det att man inte beräknat värdet av andelen skogsmark, tillväxt och slutanvändning av det avverkade virket. Finland är Europas mest beskogade land med 78 % skog av landarealen, i Europa är snittet (inklusive Sverige och Finland) 40 %. Globalt sett minskar skogarna hela tiden och vi tappar skogsmark. I Europa har man sedan 1990 ändå lyckats med att öka skogsarealen med flera hundra tusen hektar. Det här är naturligtvis bra, även om variationerna är extremt stora. Störst har tillväxten i skogsareal varit i Irland sedan 1990 med +21 %. Det är naturligtvis fint, men värt att nämnas är ju att Irland ju först avverkat sina sin skog. Då man inget har, blir också en liten plantering en stor ökning i procent, om man jämför med 1990. Ser man däremot på Finland så har vår virkestillväxt ökat med 80 % sedan 1950.

Med den bakgrunden ter sig miljöorganisationernas argumentation lite konstig. Vi som skött våra skogar väl i Sverige och Finland har en fin återväxt då vi avverkar och vår virkes (och därmed koldioxidepå) reserv har ökat hela tiden.

Slutligen är nog användningen av skogen inverkan på koldioxidnivån i atmosfären extremt svår att på riktigt beräkna. Här är några exempel varför.

Om man utgår från att skogen binder koldioxid i sin biomassa när den växer ökar bindningen hela tiden under tillväxten. När trädet dör utan att avverkas, frigörs i så fall en del koldioxid då trädet ruttnar och bryts ner i skogen. Om trädet avverkas, binds biomassan upp i det virket används till. I bästa fall för flere hundra år i träkonstruktioner.

Bränns träet upp, frigörs koldioxid som även skulle göra det om trädet bryts ner i skogen.

När skogen växer och lever, fungerar den enligt principen för fotosyntes, som en luftrenande mekanism. Koldioxid binds och syre friges. På samma sätt slutar inte den här funktionen då skogen förnyas: ny skog växer upp och fortsätter med samma arbete. Problemen här får vi om skogsmarken tas i bruk för annat syfte och skogen inte förnyas. Ett sådant problem har vi inte i Finland med Europas högsta andel skogsmark.

Klimatmålen i sig är goda och naturligtvis ska vi vår andel. Men då det gäller skogen och skogsbruket finns problemen helt på andra ställen. Globalt sett har vi förlorat 129 miljoner hektar skogsmark sedan 1990, på samma tidsaxel som kommissionen satte ut starten för avverkningsjämförelsen. Mycket kan göras i Europa ännu då det gäller återplantering av skogsmark och att stoppa utvecklingen i de enskilda medlemsländer som lider av förlust av skogsmark, men de verkliga problemen ligger utanför EU. Här kan vi hjälpa till med biståndsprojekt, utbildning i hållbart naturresursförvaltning, jord- och skogsbruk, med trädplanteringsprojekt och skydd av urskogar.

Standard

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.