Svenskspråkig polisutbildning även 2030

polisyh

Jag hade förmånen att få besöka Polisyrkeshögskolan i Tammerfors tillsammans med riksdagsledamöterna Mats Löfström och Anders Adlercreutz härom dagen i egenskap av dels utbildningspolitiker, dels ledamot i delegationen för polisärenden. Vi besökte också Tammerfors universitet för att kolla läget på utbildningen i nordiska språk.

Utbildningspolitiken under den här regeringens tid har nog stramat åt vardagen för alla som jobbar med utbildning, oberoende om man utbildar skogsbruksingenjörer, språkvetare eller poliser, det står klart. Vi kämpar alla med stram resursering och en illa sittande resultatfinansiering. Den svenska utbildningen i Finland kämpar allt som oftast också med en minoritetsställning och med små grupper, där det är svårt att göra kvantitativa resultat som kan jämföras med de finskspråkiga, stora grupperna.

Det var ett tag sedan jag senast besökte polisyrkeshögskolan och det var roligt att träffa gamla bekanta från tiden på Inrikesministeriet. Rektorn Kimmo Himberg talar en imponerande flytande svenska och är nog mån om institutionens tvåspråkighet. Idag utbildas både en grundkurs på svenska som har ca 20 studerande per år och även en högre yrkeshögskolekurs, befälsutbildning, går just nu på svenska på yrkeshögskolan. Vi hade också möjlighet att diskutera med studerande både på grundkursen och högre yrkeshögskolekursen, vilket gav en bra hälsning från verkstadsgolvet med tanke på fortsatt politiskt arbete.

Skolan ger en utbildning som håller hög kvalitet även internationellt sett. Campuset och övningsområdena är rätt unika i nordiska förhållanden och stället är också en institution som förenar hela poliskåren: här har alla fått sin utbildning, som jobbar inom polisen.

För den svenska utbildningen av poliser finns det ändå en utmaning i att utbildningen ligger i Tammerfors. Den svenska personalen som jobbar med utbildningen pendlar långa vägar och det är svårt att rekrytera ny språkkunnig personal när folk går vidare i karriären. Det här är en utmaning som har följt med utbildningen hela tiden.

Polisens tvåspråkighet bör tryggas och den är för tillfället skyddad av lagen. Även lagen om polisyrkeshögskolan bestämmer att skolan ska hållas tvåspråkig. Men en lag kan inte garantera en positiv attityd, och attitydfostran liksom språkkunskap för de blivande poliserna är mycket viktig. Därför var det glädjande i sig att se att skolans högsta ledning ser tvåspråkigheten som något man inte ska ifrågasätta, utan istället bli bättre på.

Hälsningarna från polisfältet skulle behöva mer av den positiva attityden gentemot svenska språket. Tyvärr har jag en hel del gånger kommit i kontakt med fall där samma positiva attityd som jag mött både på inrikesministeriet och nu av polisyrkeshögskolans ledning inte riktigt syns nere på fältet. Eftersom allting i polisorganisationen på sätt och vis får sin början i Tammerfors, är det viktigt att stöda tvåspråkigheten i polisyrkeshögskolan. Nästa regering bör se till att resurseringen är tillräcklig för att komma över utmaningarna  med rekrytering och svenskt material, och att en positiv attitydfostran syns från första dagen då våra nya blivande yngre konstaplar startar sin bana.

Ett stort tack till polisyrkeshögskolan, till personal och studerande, för att vi fick komma och hälsa på och ta del av er vardag!

Standard

Raseborgs nya strategi

rasestrategi

Vi har kommit en bit på väg i den nya fullmäktigeperioden och första arbetsåret paketerat. På sista fullmäktigemötet klubbades också Raseborgs nya strategi. Det tog sin tid att ta fram strategin, men bättre sent än aldrig. Till de goda sidorna i processen hör det lokala engagemanget som invånare som deltog i enkäter och workshoppar, stadens personals stora deltagande i enkät och process, samt det politiska ansvar och ägarskap som fullmäktigegrupperna tog för att utforma slutprodukten.

Sloganen ”härliga Raseborg fungerar hållbart” visar på dels trumfkorten vi har i vår stad, vi har en hög trivselfaktor, rikt föreningsliv och en relativt trygg omgivning. Raseborg vill bli bättre på kundservice och effektivitet. Vi ska ta vara på våra styrkor och bli bättre på dialog med företag, lobba för kommunikationer och se till vår konkurrenskraft är tillräcklig gentemot huvudstadsregionen. Vi ska fungera i ett aktivt utbyte med huvudstadsregionen och erbjuda ett gott alternativ både att bo och bygga men också en bra miljö att bygga växande eller ny affärsverksamhet.

Trots ganska positiva formuleringar i strategin så är det viktigt att minnas att en formulerad strategi bara är början. Nu ska man starta det verkliga arbetet för att föra Raseborg framåt mot dessa mål.

Vi har många positiva tecken på gång och vi har delvis den svängande konjunkturen att tacka för att det för tillfället finns ett momentum att bygga på. Nu måste vi ta vara på chansen att bygga för framtiden. Det byggs på många håll i Raseborg, nya etableringar fräschar upp och man har en känsla av att vi går framåt.

Det finns ändå mycket att göra och att utveckla. Staden har nog fortfarande kvar många verksamhetssätt och delar av en beslutskultur som kommer från småstadstiden, då organisationen var en tredjedel mindre. Vi måste kontinuerligt förnya våra arbets- och beslutssätt och bygga nytt som är Raseborgsanpassat, för stannar vi kvar i de gamla mönstren riskerar allting bli väldigt stelt och långsamt. Det passar illa med tanke på vår vilja att skapa ett konkurrenskraftigt Raseborg. Jag tror att vi är en god bit på väg och på väg åt rätt håll. Men här har vi också alla ett ansvar som jobbar med både politik och operativa beslut. Vi behöver bli inspirerade och tända glöden för att jobba för Raseborgs framtid tillsammans. Jag tror att det finns potential och kunskap bland människorna i organisationen som kan blomstra i rätt klimat – den positiva beslutsamma attityd som efterlysts i strategiprocessen kan vi alla bidra till på vårt eget sätt, med det vi har att ge.

Standard

Finlands politik om Jerusalem

jerusalem.jpg

I långt över 2000 år har Jerusalem varit ett centrum för politiskt intresse världen över. Staden och landet runt om kring har under dess historia stundvis varit ödelagd, stundom regerad av judar, europeer, turkar, araber och många fler. Jerusalem fortsätter att vara i fokus för internationell politik. En stad med heliga platser för judar, kristna och muslimer i en tid där betydelsen av tro och andlighet världen över växer, gör att staden har en säker position på internationella politiska arenan. Därför är det inte utan betydelse vilken linje också Finland tar i frågor som berör Jerusalem, Israel och eventuellt Palestina. Läs mer

Standard

Matkultur i skolan

I Raseborg har vi haft en vilja att satsa mer på bra mat och matkultur. Vi har också många producenter, mathantverkare och evenemang som flaggar för att göra Raseborg känt för sin matkultur. FM i mathantverk eller närmatsmarknaden, för att nämna två. Även en mycket aktiv Reko-ring-verksamhet har bidragit till att aktualisera närproducerat och kontakten mellan producent och konsument.

pexels-photo-434258.jpeg

Slow Food Västnyland arrangerade tillsammans med yrkeshögskolan Novias projektledarteam från Campus Raseborg ett seminarium med temat ”Matkultur i skolan” för att lyfta upp diskussionen om den offentliga måltiden. Seminarieprogrammet innehöll både inspiration och diskussion. I ett skype-inlägg från Sverige fick vi höra om hur man jobbat med matkultur i Härjedalen med hälsningar från Torsta kunskapscentrum, ett naturbruksgymnasium i Sverige.

Men ännu mer inspirerande var att höra erfarenheterna från vår grannkommun Kimitoön. Med sina 30 bebodda öar och 7 000 invånare har man inriktat sig på småskalighet, och enligt presentationen har man lyckats ganska bra. Responsen från eleverna är god. Man har tillsammans med personalen planerat hur man ska utveckla den offentliga måltiden och kommit fram till bl.a. salladsbuffé, närmatsdagar och att återinföra oskalad potatis. Budskapet från Birgitta Parikka från Kimitoön var klart: den bästa maten är den som blir uppäten, för det hjälper inte med näringsämnesberäkningsprogram, om maten inte smakar. Smaken är förstås en subjektiv upplevelse, men det ligger nog en sanning i detta. Det finns många utmaningar i dagens skolmatsalar. I Kimito har man också utvecklat en egen kostpolicy, något vi hittills saknar i Raseborg. Kimitos kostpolicy kan läsas på nätet här.

Trivsel är viktigt för matupplevelsen och det verkar nog finnas utvecklingsområden i Raseborg på den fronten. Om matsalen är för liten, blir det helt enkelt väldigt många som ska hinna sitta och äta på samma stol under lunchtimmen. Det blir för många och obekväma turer. Vi hörde ett exempel där man har första lunchtiden redan 10.40, vilket nog är rätt tidigt.

I övrigt vet man också att förhållandevis många barn inte systematiskt äter någon ordentlig frukost. Många äter sällan mat tillsammans med familjen. Endast 60 % av tonåringarna i Finland äter för det mesta tillsammans hemma med familjen, medan motsvarande tal i övriga norden är 80 %. Jämförelsevis så äter 94 % tillsammans i Italien. Också därför har maten en viktig roll och skolmaten finns med i läroplanen som en del av pedagogiken. Skolhälsovården bekräftar vikten av matdiskussionen. Kökspersonalen vet att det på måndagar går åt mer mat än andra dagar, då många är hungriga efter veckoslutet. Skolmaten har många viktiga funktioner.

En central punkt i matkulturdiskussionen är personalen. Det kan te sig självklart, men det kan säkert inte nog poängteras, att man gör bättre mat om man är motiverad och glad i sitt jobb. Exemplen från Härjedalen och Kimitoön bekräftar att då man tillsammans med personalen engagerar sig i att utveckla verksamheten, satsar på inspiration och delaktighet, då blir resultatet bra. Om ditt matlagningsjobb går ut på att öppna plastpåsar med mat eller konservburkar tar inspirationen slut i något skede, vittnar man om bland de erfarna. När du får engagera dig i matlagningen och ser ditt eget resultat av ditt arbete, har du möjlighet att uppleva yrkesstolthet. De flesta av oss vill ju göra ett bra jobb och på sikt tror jag att det är den bästa motivationen i jobbet för oss alla, oberoende av vad vi jobbar med. Vi har väldigt goda exempel i Raseborg också, men det är bra att kontinuerligt fundera på att inspirera och sparra varandra, om vi sen är beslutsfattare, föräldrar, skolbarn, lärare eller kosthållsproffs.

Köksdebatten har pågått ganska länge i Raseborg nu. I Karis finns sedan tidigare ett centralkök och det har varit aktuellt med liknande planer i Ekenäs. Det går att göra bra mat i ett centralkök också och vi är i ett läge där det rätt nyrenoverade centralköket i Karis sannolikt har en lång livslängd framför sig.

Men framtiden, som jag ser den, ligger inte i centralkök. Centralköken som koncept gör att det blir mycket mera svinn eftersom du måste slänga all mat som inte gick åt. Eftersom du inte har direktkontakt till läget där serveringen sker, är det svårare att flexa. Det blir heller inte billigare med ett centralkök om man räknar på portionspris, åtminstone om man jämför t.ex. Kimitoön och Raseborg.

Därför ska vi inte bygga fler centralkök i Raseborg. Vi ska utveckla de mindre köken och istället verka för ny inspiration för personal och delaktighet i måltiden bland ”gästerna”, som man säger om de som äter i Sverige. Gemenskapen kring måltiden är viktig. Den offentliga måltiden har en viktig plats också med tanke på hälsan och välmående bland unga och gamla.

Som ordförande i upphandlingsdirektionen i Raseborg och Hangö är jag givetvis intresserad av vad vi kan göra mer för att samarbeta kring goda råvaror och god mat. Upphandlingen i sig är förstås viktig också med tanke på måltidens kostnadsstruktur, men man bör också garantera en viss flexibilitet för de små köken. Det finns nog en hel del att jobba på för framtidens matkultur i Raseborg. Ett stort tack till alla som deltog i seminariet om matkultur i skolan! Det gav värdefull respons till det fortsatta arbetet med måltiden i Raseborg.

Standard

Hållbar bioekonomi – vad betyder det för Västnyland?

Idag- kolumnen i tidningen Västra Nyland 3.1.2018

Efter många år i den politiska hetluften har man lärt sig vissa standardfrågor som ställs av journalistkåren. Skandaltidningarna vill oftast ha ett avslöjande, ett häftigt uttalande som ger en bra rubrik medan nyhetspressen frågar sig ”vad är nyhetsvärdet”. Lokalmedia frågar sig oftast: Vad betyder det här för vår region? Vad betyder det här för Västnyland? Läs mer

Standard

Budgetfullmäktige och några skogskommentarer

Fullmäktige godkände budgeten för 2018 för Raseborg som slutar på ett plusresultat. De ekonomiska utsikterna har faktiskt blivit lite bättre och det gör det också helt tydligt lite lättare att andas i fullmäktige. Det som kanske mest stack ut i kvällens debatt var att fullmäktige var ganska samstämmigt nu. Debatten var god och många av ändringsförslagen kunde vi faktiskt ta enhälligt utan omröstning. Det visar på ett gott diskussionsklimat och det bådar ju alltid gott gentemot framtida förhandlingar och beslut. Läs mer

Standard

#meetoo #dammenbrister

Ganska få män har deltagit i diskussionen kring #meetoo och #dammenbrister. Det kan säkert bero på flera orsaker, kanske vi män inte har så lätt för att prata om en sådan sak. Men det är säkert viktigt att vi män också deltar och stöder de kvinnor, över 6000 bara i Svenskfinland, som skrivit på kampanjen om att stoppa sexuellt ofredande gentemot kvinnor. Det är ju inte bara en sak för kvinnorörelsen utan gäller hela samhället i högsta grad eftersom vi alla måste jobba för ett jämställt samhälle. Läs mer

Standard

Skolbeslutet i Raseborg

Så blev det 13.11.2017 beslutat att återta fullmäktiges beslut från 6.6.2016 och att ingen skola i Raseborg ska stängas. Den allmänna uppfattningen bland politikerna i Raseborg är nog att det här beslutet sannolikt nu gäller fullmäktigeperioden till slut. Här följer en liten analys av beslutet, nuläget och vägen framåt för Raseborg efter att Raseborg 2020-paketet i praktiken nästan inte existerar mer. Läs mer

Standard

Hållbart skogsbruk exportvara från Finland

Onsdagens (13.9.2017) omröstning i europaralamentet utgjorde en seger för det nordiska skogsbruket. MEP Nils Torvalds förslag vann över beredningen, som skulle på ett dramatiskt sätt ha reducerat Sveriges och Finlands möjligheter att använda sig av sin skog. Omröstningen utgjorde slutet på en lång diskussion i EU hur skogen och skogsbruket ska räknas i koldioxidutsläppsberäkningarna då man beräknar utsläppsrätter. Beredningen förslag skulle inneburit en ofördelaktig beräkningsgrund. Läs mer

Standard